Måndag morgon..
och mitt huvud känns så tungt...
Nej, inte helt, men visst börjar det kännas i kroppen att det är dags för semester.
Inget regn denna morgon och ingen strålande sol som retar alla som hade regniga dagar i helgen.
Utan faktiskt en sån där stilla tyst morgon.. fåglarna börjar redan tystna och den första kullen ungar är redan utflugen.
Bara grannen med hunden
(påklädd) och galna bloggerskan
(morgonrock) är ute så här dags.
(få nu inga andra tankar i huvudet)
För stilla mornar gillar jag, egentligen gillar jag alla mornar för jag vaknar tidigt och vill upp.
Och just nu bjuder trädgården på blomsterprakt. Min lilla Louise Bugnet-ros är en favorit. Så vacker och så hon doftar:) Knopparna med rosa kanter och blomman vit, blommar hela sommaren gör hon också!
Jätteallium trängs i en rabatt. Först är det bara stora bladrosetter men sen kommer bollarna.
(och tyvärr finns de stora ganska vissna och fula bladrosetterna kvar). De är maffiga och gillas av humlor och fjärilar
.(men är det inte väldigt lite insekter i år?)
Sen den orange rabatten, som det har utvecklats till så här års. Tror att jag inte gillar gula och orange blommor men man blir ju så himla glad av den här färgen. Jag låter de blomma och sprida sig, ett tag, sen nyper jag bort alla frökapslar.
Måndag alltså. Ja, nu kan veckan börja.
Det känns inte alls så tungt längre;)
Kram Marie